Med sikte på medaljer

Liisa Lilja

Idrott har alltid varit en del av 23-åriga paratriathleten Liisa Liljas liv, och uthållighetsgrenarna har varit hennes grej ända sedan barndomen. ”Jag är en långfärdstyp; sporter som t.ex. bollspel passar mig inte överhuvudtaget. Däremot tyckte jag om att springa redan som barn. När andra gick till skolan på morgonen sprang jag, för jag tyckte om att sova länge”, skrattar hon.

Som åttaåring fick Liisa skelettcancer och var tvungen att amputera höger ben under knäet. Det tog flera år för henne att återhämta sig. Redan från början var det dock klart att hon skulle ha kvar idrotten i sitt liv trots sitt funktionshinder. ”Jag var inte rädd för vad andra skulle tycka om mitt handikapp, utan ville bara komma tillbaka till samma skick jag var i innan jag blev sjuk.”

På sjukgymnastens förslag deltog Liisa i en simgrupp för barn med speciella behov för att främja sin rehabilitering. ”Jag vägrade till en början eftersom jag alltid har avskytt kallt vatten. Vi kom överens om att jag skulle prova ett par gånger och sedan fick sluta om jag ville. Jag blev kvar i bassängen”, konstaterar hon. Efter fyra år, 2006, simmade Liisa redan i finska mästerskapen i simning, och snart fick hon en plats i det finska landslaget och på de internationella tävlingsbanorna. Resultatet var flera mästerskaps- och poängplaceringar. ”Jag har alltid varit en tävlingsmänniska. När gör något så gör jag det fullt ut. Jag njuter rejält av att återigen kunna utmana mig själv i bassängen.”

Våren 2014 bytte hon ut simningen mot paratriathlon när hon fick en löpprotes från Ottobock. ”När jag blev funktionshindrad var min största dröm att kunna springa igen någon dag. När jag fick min löpprotes var det självklart att jag skulle bli triathlet, eftersom det alltid varit min drömgren.”

Efter åtta tävlingsår håller Liisas simning en hög nivå, så under träningarna fokuserar hon för närvarande på att finslipa sin löp- och cyklingsfart. Den gångna säsongen har gått över förväntningarna och resultatet är ett färskt FM-silver och en fjärdeplats i VM. Liisas främsta mål är att få en plats i Paralympics i Rio 2016, där paratriathlon för första gången är med som gren. ”För närvarande ligger jag femma på världslistan, och de tio bästa får åka till Rio. Det är fortfarande några tävlingar kvar, men jag tror att jag är där”, säger Liisa förtröstansfullt.

Som motvikt till idrotten studerar hon fysiologi och genetik på universitetet i Åbo, vilket får henne att tänka på annat än idrott ett tag. Av framtiden önskar sig Liisa lycka, men även att hon kan hjälpa andra ungdomar som sig själv. ”Jag hoppas att jag genom att använda mig själv som exempel kan uppmuntra funktionshindrade att idrotta och få dem att leva ett aktivt liv. Jag har haft tur som fått göra det en hel del tack vare Finlands Paralympiska kommitté.”

Liisa tänker fortsätta röra på sig hela livet. För att få en plats i Paralympics i Rio förlitar hon sig på sin ihärdighet och sin passion för idrott. ”Jag har alltid sagt att idrott är som det finska vädret – till 90 procent dåligt, men till 10 procent helt underbart. En toppidrottare kommer bara ihåg de 10 procenten. Man behöver också glädje och passion för det man gör. Då kan man uppnå vad som helst.”


Stor intervju med Liisa Lilja i Helsingin Sanomat

Se och läs David Mac Dougalls intervju med Ottobocks ambassadör Liisa Lilja - om hennes träning, vägen till Paralympics och drömmen om medaljer.

Intervju med Liisa Lilja

Bildgalleri - Liisa Lilja