Knäbesvär

Knäleden när den största leden i människokroppen och utsätts för störst belastning. Därför finns det en betänklig risk för knäledsskada och -sjukdom.

Anledningarna till knäbesvär kan variera kraftigt. Generellt sett kan man skilja mellan akuta och kroniska knäbesvär. Det är viktigt att avgöra anledningen till besvären för optimal behandling.


Akut knäsmärta

Akut knäsmärta sker vanligtvis till följd av en yttre påverkan. Kombinationen av böjning och vridning är särskilt riskabel, liksom plötsliga stopp med höga skjuvkrafter. Smärtan kommer vanligtvis omedelbart i sådana fall. Vanliga knäskador är:

  • Kontusioner: En stöt, ett slag eller fall orsakar utgjutning, vanligtvis utanför ledkapseln, vilket resulterar i typiskt blåröd hudmissfärgning efter en stund.
  • Skada till följd av överansträngning: muskler, ligament, kapseln och ledband runt leden är påverkade. Förutom utgjutning och smärta upplever drabbade personer ofta instabilitet i knäleden under en längre tid.
  • Brustna eller avslitna muskler och ledband: hos friska individer uppkommer korsbandsskador bara vid extrema krafter. Korsbandsskada, bristningar i muskelfäste eller patellarsenan förknippas vanligen med utgjutelse, svåra funktionsbegränsningar och förlorad stabilitet.
  • Meniskskada: sker ofta vid kombinerad böjning och vridning av knäleden. Menisken kan helt eller delvis slita av övre delen av skenbenet i samband med skadan. Förutom den typiska ”menisksmärtan” och en ofta blodig ledutgjutelse kan förflyttningen av meniskmaterial in i leden orsaka funktionsstörningar och hindra knäets rörelse. Menisken är oftast påverkad på insidan av leden (medial eller inre menisk).
  • Korsbandsruptur: Starka skjuvkrafter i knäleden kan orsaka att ett korsband slits av. Det är särskilt farligt med stopp, riktningsbyten och yttre krafter som inte kan absorberas av omgivande muskulatur eftersom de är för snabba eller för kraftiga. Oftast är det främre korsbandet som brister.

Kronisk knäsmärta

Kronisk knäsmärta utvecklas över tid. Intensiteten ökar över månader och år. Smärtan upplevs ofta under eller efter ökad belastning. Startsmärta beskrivs ofta, d.v.s. efter ett par steg avtar smärtan men kommer tillbaka igen vid ökad belastning. Kronisk knäsmärta orsakas av degenerering (smärta) eller ledinflammation.

  • Primär knäartros: syftar på förslitning av ledbrosk. Förlusten av brosk gör att ytorna glider sämre mot varandra, vilket leder till konstant friktion i leden. Det leder till ledutgjutning, smärta, blockering av leden, stelhet i leden och begränsad rörlighet. Knäartros har många olika orsaker. Den kan vara ett sekundärt symptom efter en skada på kapselligamenten eller en axial felposition (kobenthet eller hjulbenthet). Andra orsaker omfattar sjukdom och inflammation.
  • Reumatisk ledinflammation: vid kronisk reumatisk ledinflammation, vilket vanligtvis sker i faser, attackerar immuncellerna synovialmembranet. De resulterande inflammatoriska substanserna förstör bindväv och ledbrosk. Symptom är inledningsvis ospecifika och kan inte alltid kopplas direkt till artros. Lätt feber, viktminskning och trötthet är typiska. Den här fasen kan inledas gradvis men även abrupt. Klassiska besvär med det motoriska systemet, som morgonstelhet, uppkommer senare vid knäartros. Därefter är lederna stela och smärtande. Det här är förknippat med rodnad, svullnad och smärta.
  • Patello-femoralt smärtsyndrom (smärta bakom patellan): det här syndromet är en vanlig orsak till smärta i främre delen av knäet. Det drabbar mestadels unga kvinnor utan strukturella förändringar i ledbrosket. I det här tillståndet kan patellan av olika mekaniska orsaker smärtsamt förflyttas utåt. Det utlöses ofta av överbelastning på leden, till exempel under hög belastning vid sport, i samband med veka höftmuskler eller fel fotställning, samt från obalanser i lårmusklerna.

Diagnos

Först ställer läkaren några frågor om besvären och medföljande symptom. Viktiga aspekter är hur länge knäet har gjort ont, exakt var smärtan finns och när den oftast uppkommer. För att bättre kunna ringa in orsaken till knäsmärtan är befintliga tillstånd, skador eller tidigare skador relevanta för diagnosen.

En grundlig undersökning av knäleden med hjälp av olika rörelsetest. Läkaren kan avgöra var och hur illa knäet är skadat baserat på besvären (t.ex. svullnad på knäet, ledutgjutning, begränsad rörlighet).

Ytterligare test kan behövas för att ställa diagnos vid knäsmärta, beroende på fynden. Dessa omfattar röntgen, ultraljud, MRT, knäartroskopi eller ledvätskeundersökning.

Behandling

Behandlingen beror på anledningen till knäbesvären. Ofta räcker det att undvika belastning på den drabbade knäleden. Läkaren kan i vissa fall behöva operera det drabbade knäet. Efter ett sådant ingrepp är det vanligtvis viktigt att bära en lämplig ortos och att bygga upp muskulaturen genom sjukgymnastik. Ett anpassat stöd eller en ortos ger dig ett icke-kirurgiskt alternativ för att stabilisera knäleden och minska belastning eller vägleda knäleden och lindra smärta.


Produkterna som visas är passande exempel. Om produkten faktiskt passar för dig och om du kan utnyttja alla dess funktioner fullt ut beror på många olika faktorer. Bland annat spelar din fysiska kondition, hälsotillstånd och en detaljerad medicinsk undersökning en stor roll. Din läkare eller ortopedtekniker kommer även att bestämma vilken produkt som är bäst lämpad för dig. Vi stödjer dig gärna.


Relaterade produkter