Korsbandsskada

Korsbanden (främre och bakre) håller ihop knäleden tillsammans med kollateralligamenten. De begränsar extensionen av skenbenet, vägleder leden under rörelsen och ger därmed den nödvändiga stabiliteten.

Fotbollsspelare och skidåkare är de mest frekvent drabbade. De främre korsbanden brister tio gånger så ofta som de bakre korsbanden, och dessa skador har ökat markant de senaste decennierna.


Orsaker

Knäleden har en komplex struktur och skadas därför väldigt lätt. Som den mest belastade leden i kroppen bär den nästan hela kroppsvikten. Stabilitet och rörlighet tillhandahålls av ett inre och ett yttre ligament samt ett främre och bakre korsband. Två broskartade diskar, meniskerna, fungerar som stötdämpare. Idrott orsakar ofta slitningar i det främre korsbandet när knäet översträcks eller vrids för långt med ett fixerat underben. Ruptur på det bakre korsbandet orsakas ofta av en direkt stöt framifrån mot underbenet eller en oavsiktlig översträckning av knäleden.

Symtom

Vid en korsbandsruptur är det skadade knäet svullet, smärtande och kan inte helt sträckas ut eller böjas. När de akuta besvären har avtagit kan en mer eller mindre allvarlig instabilitet kvarvara. Det resulterar i "vikning" i knäet vid vissa rörelser. Det kan handla om vardagliga aktiviteter som att gå i trappor, eller så kan besvären vara begränsade till påfrestande idrottsaktiviteter. Över tiden kan instabiliteten i knäleden orsaka skada på menisker och brosk, och även att leden slits i förtid.

Diagnos

Korsbandsruptur kan diagnostiseras av en läkare externt baserat på de befintliga knäbesvären. Olika belastningstester kan visa om (vilket är typiskt vid korsbansruptur) gången är osäker, lederna viker sig och knäet är instabilt. Något som kallas för draglåde-test kan användas för att bestämma var korsbandsrupturen skett: om det är möjligt att dra bak skenbenet jämfört med lårbenet (= bakre draglåde-test) är ofta det bakre korsbandet skadat; om det istället går att dra skenbenet märkbart framåt (= främre draglåde-test), kan det främre korsbandet vara skadat.

Röntgen av knäet används primärt för att utesluta frakturer (brutna ben). Den kan dock inte visa ligamentrupturen. Magnetisk resonanstomografi (MRT) är lämpligt för det ändamålet. Läkaren kan även ställa diagnos på eventuella medföljande skador vid den här undersökningen.

Behandling

Korsbandsrupturer korrigeras vanligen med korsbandsoperation. Det innebär att det skadade korsbandet ersätts med en del av en sena från kroppen, exempelvis den semitendinösa senan. Eftersom ersättningsmaterialet måste växa in i benkanalen i 10 till 12 veckor rekommenderas stabiliserande ortoser efter operationen. Här erbjuder Ottobock ett urval av högkvalitativa produkter.

En operation måste inte utföras vid korsbandsruptur. Varje fall bedöms individuellt beroende på ålder, aktivitetsgrad, förmågan att delta i idrottsaktiviteter, motion och vardagsförmågor hos patienten. Alternativt kan lårmusklerna tränas upp för att ge tillräcklig stabilitet för vardagliga rörelser. Det måste dock tas i beaktande att broskskada (artros) kan uppkomma på ett tidigt stadium vid utebliven behandling av en korsbandsruptur. För motionärer och professionella idrottsutövare är det även möjligt att ytterligare olyckor orsakar fler skador på brosk och menisk.


Produkterna som visas är passande exempel. Om produkten faktiskt passar för dig och om du kan utnyttja alla dess funktioner fullt ut beror på många olika faktorer. Bland annat spelar din fysiska kondition, hälsotillstånd och en detaljerad medicinsk undersökning en stor roll. Din läkare eller ortopedtekniker kommer även att bestämma vilken produkt som är bäst lämpad för dig. Vi stödjer dig gärna.


Relaterade produkter